lördag 11 september 2010

En Syster och en Siameskatt.

Jag skrev om Syrrans vackra Siameskatt i förra inlägget.

Här är min Lillesyster Annica som håller en väldigt kråmande MR Higgins i famnen.
Ni som känner till Siameskatter vet hur dom är,och ni som inte känner till dom borde lära känna en.Dom är helt underbara.Just MR Higgins är en sån med dom där extra långa benen,och den där karakteristiska Siamessvansen med ett litet "knyck" längst ut (återkommer till det) och den alldelens väldigt långa nosen.

"Det sägs att siamesen vördades högt i sitt hemland Siam och enbart medlemmar ur kungafamiljen fick äga den. När en person av hög börd dog, valde man en siameskatt att ta emot den avlidnes själ. Den katten fick sedan leva resten av sitt liv i ett tempel tjänad av munkar, där de serverades den finaste mat på guldfat och vilade på kuddar av siden. En siames var den finaste gåva man någonsin kunde få, den som däremot ertappades med att stjäla en straffades med döden. Anledningen till att vissa siameser är behäftade med svansknick sägs vara att prinsessan i det kungliga huset av Siam trädde sina ringar på sin katts svans när hon badade. För att inte ringarna skulle glida av och gå förlorade böjde katten därför sin svanstipp. Enligt sägnen lämnade också en gång i tiden alla män i Siam sina hem för att gå ut och försvara riket. Då stannade bara två siameser kvar för att försvara Buddhas gyllene bägare i det heliga templet. Den ena vek aldrig från skattens sida, och lindade sin svans runt bägaren ifall hon skulle somna. Hon höll blicken fäst vid den ända tills hon skulle föda sina ungar – vilka alla föddes med svansknick och ögon som går i kors. Än idag föds ibland kattungar med dessa egenskaper, för att hålla legenden vid liv!"



Visst skrev jag i förra inlägget (och i många andra,att nån gång kommer vi skaffa Siameskatt?)


Inga kommentarer: