Det här med att flyga...

En sommar för några år sen så hade min Kära Storesyrra åkt ner till Rhodos själv och skulle vara där två veckor.Tänk vad härligt.

Vi hade kontakt via sms,och en dag fick jag ett sms där det stod -"Fifan Seven,det är skithärligt här.Kom ner"

Jag funderade i ca 8 minuter,sen blev det fart på fläsket..Fixade barnvakt,och var så ivrig så jag småsprang ner till Es-Resor fast jag hade kunnat tagit bussen ner,(Vi bodde på Alfa då).

Väl nere på resebyrån störtade jag in med andan i halsen o förklarade att jag måste ha en resa typ imorgon till Rhodos.

Dom fixade o trixade och lyckades hitta en resa till mig trots att det var högsäsong,och att det inte var på samma hotell som Syrran gjorde inget för sånt kan man lösa där nere sen.

3700 kr fattigare och med biljetter i handen stod jag sen på trappen till stationshuset i Västanfors,tände en cigg och DÅ slog tanken mig-Hur fasen skulle jag kunna flyga ner själv,jag som är så flygrädd så sista flygresan fick en flygvärdinna sitta bredvid mig hela resan och putta till mig då o då för att påminna mig att jag måste andas..(Då var för övrigt min Lillesyster med).

Ja,ja..Skit samma,ner skulle jag !

Ringde min vän T och frågade om han hade lust att skjutsa till Arlanda dan efter och det var inga problem.

Hemma igen började jag packa och greja,när man varit iväg massa gånger så vet man att det är totalt onödigt att ha med sig massa kläder o grejer,men inte hjälper det när man tänker som en reptilhjärna"A,men det kan va bra att ha med extra"..Ja,ni fattar säkert.

Messade Syrran och berättade att jag landar på Rhodos 16:15 imorgon,och det är bäst hon möter upp mig med ett läkarteam som kan ta hand om mig efter flygresan,och det skulle hon :-)

Gissa vem som knappt sov den natten ? Och gissa vem som var så nervös i bilen till Arlanda så hon tänkte flera ggr be T vända hem igen ?

Och gissa vem som blev skiträdd när T bara släppte av henne vid stora Arlanda och åkte direkt? (Har fått höra efteråt att han gjorde så för att låta mig klara mig själv,och visste att det sskulle bli värre om han följde med in).

Där stod jag,liten o rädd med darrande underläpp..Jag tänkte för mig själv att : Antingen går du o checkar in NU eller så fixar du en flygbuss hem igen !

Jag bet ihop,och checkade in,och vetskapen om att jag hade några lugnande i väskan gjorde mig liite lugnare.Jag ville ju inte riskera att flippa ur på planet-helt själv..

Uppe i avgångshallen messade jag Syrran o berättade att jag var på väg och fick svaret-"det kommer att gå bra Seven,det är inge farligt att flyga"..

Jag lovar att när jag såg den lilla gången ni vet där man går till planet,då var gråten nära.Kände mig som ett lamm på väg till offerplatsen.

Jag gick till baren och beställde ett par Baylies o en jäkligt stark grogg,och typ nästan svepte dessa,å när jag gjort det kom jag på att nu kunde jag ju inte ta minna lugnande eftersom jag druckit alkohol-smart..Rökte några cigg och blev lite lullig.

Å,nu var det dags! "Flight bla,bla,bla med destination Rhodos,bla,bla,bla"

Har ni nånsin blivit så rädda,så där så det känns som alla organ liksom smälter i kroppen o vill rinna ur en,då vet ni hur jag kände när jag gick på planet. Tunnelseende i all ära-men här hade jag både det och tunnelgående..

Min plats var bredvid en Dam o hennes Man,och man hälsar ju lite artigt så där på sina "grannar",och när jag hälsade på Mannen så såg jag stora svettdroppar i hans panna,likbleka kinder o hans röst som knappt fick fram orden-"Jag är så flygrädd så jag svimmar när som helst".

Just då,precis efter han sagt dom orden så hände nåt..Jag blev totalt lugn.

Jag vet inte vad det var-kanske jag mötte Gud eller Lassie eller nån,men vilken känsla!!

Hela resan ner så satt jag och njöt,och jag åt mat o drack vin och det var så mysigt.

Nån timme senare flyger vi in över Rhodos och jag blir sådär sentimental o får tårar i ögonen,dels för jag älskar Ön,o dels för att få umgås med Syster.

I kön in till Rhodos Airport o passkontrollen försöker jag se Syrran,o visst där såg jag henne,brun som en pepparkaka,så där snyggt solblekt hår o en röd fin sommarklänning..Hon såg skiträdd ut !! Å fast jag var typ ett par meter ifrån henne så såg hon inte mig !?

Jag gick fram o slängde mig runt halsen på henne o hon kollade på mig som hon hade sett ett spöke !

Jag hann tänka-"Va,fan nu då? Är jag död? ar planet kraschat?"

Då säger hon-"Men Herregud Seven,jag hade väntat mig ett vrak som dom körde ut från planet i rullstol" Ha,ha...

Jag funderar lite på hur det ska bli nu när Jag o Micke ska iväg....