Igår när jag var på stan och gick och kikade i skyltfönster så satt det en man på en stentrappa till en port som ligger mellan två butiker.
Jag såg redan långt innan jag kom nära att han var en av dom s.k A-lagarna i stan, för man har lärt sig känna igen dom flesta av dom.
Jag kom närmare och tittade till på honom, och han hade alldeles för tunna och korta byxor för denna årstid och satt och gned sina händer för att få värme antar jag.
När jag hade kommit förbi så hör jag- Hej på dig, och jag stannade till och vände mig och hälsade tillbaks, och så började jag gå igen, då hör jag- Ha en underbar Jul...Jag svarade-Detsamma, och i samma sekund som dom orden hoppade ur min mun så ville jag bita av mig tungan..Hur fan tänkte jag där? Inte alls.
Undrar vad han kommer att göra på Lördag när dom flesta ( inkl vi ) sitter och svullar i sig äckligt mycket mat tills dom nästan spyr ?
Fan, sånt där berör mig otroligt mycket och jag fastnar liksom med att tänka på såna människor väldigt mycket. Tänk om man kunde hjälpa på nåt vis?
Jag vet att många tänker att dom får skylla sig själv som satt sig i den sitsen, men jag köper inte det. Inte fan sätter man sig i en sån sits för att man VILL ??
Undrar om vi nästa Jul ska laga vår julmat som vanligt och sen packa i folieformar och gå och lämna till dessa "sammhällets parasiter" ? Skulle faktiskt kännas helt ok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar