Mervil tyckte inte det var nån big deal,utan snodde med sig ett blomblad och for iväg så där på snedden med krökt rygg och hade skitskoj.
Hunden suckade djupt och for efter och sa några väl valda ord till blombladstjuven.
När jag förklarade för Mervil att det är inte ok,så började han steppa med sina guldbruna tassar och kurra som en tok,och liksom gjorde sig så där extra gullig..
Vi brukar på skämt säga att han är ju inte ett dugg söt den där katten,fast vi ljuger så klart.Han är skitsöt.
Ska visa en skitsöt bild lite senare,men just nu ska jag fixa frukost.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar