Över två timmar sen jag satte igång, och det jag hunnit med är att dammsuga av golven- i alla fall dom största dammråttorna, lagt disken i blöt och torkat lite här o där.
Robban kom innan han gick till skolan och grälade lite och sa- vad är du uppe och står när du knappt kan gå..
Han har ju rätt, men jag kan inte sätta/lägga mig innan jag vet att jag åtminstone gjort dom viktigaste nyttorna.
Det krångligaste kommer helt klart att bli att handla..Jag får se till att jag linkar ner i god tid med cykeln som stöd.
Det värsta är att jag måste ner, annars hade jag ju skippat det, men det fattas massa saker till middag och även om jag själv gärna äter nudlar så behöver min familj riktig mat.
Neråt kan jag nog cykla för då behöver jag knappt trampa. Problemet kommer när jag ska av cykeln..hahaha, fy fan vilket ålbete jag känner mig som.
Nåväl, det finns dom som har det värre och om jag nu måste välja att ha värk i nacke o axel eller i fothelvetet så väljer jag....Kolera.
Jag ska avvakta ett par dar åtminstone och blir det värre så lär jag väl kontakta sjukan är jag rädd för. Blir det inte värre så är ju det bra, för då kanske det liksom går tillbaks av sig själv.
Avskyr verkligen sjukhus, så jag brukar hålla mig därifrån så länge jag kan.
Nähä, om jag skulle ta tag i etapp två av disken nu då.
1 kommentar:
Ja det är ett helvete med värk! Tänk att man är mer rädd för doktorn, än hoppfull om hur han kan hjälpa en..? Konstigt det där... Krya på dig! <3
Skicka en kommentar